Birgitta Nilsson

Idag är det systerskapets dag. Jag lyssnade till Chopins Tristesse, som du också tyckte om, och tänkte på våra cykelsemestrar. Så mycket roligt och spännade vi upplevde! Jag saknar dig storsyster.

Nu har vi lämnat det årtionde där du sist fanns med. Många gånger har vi stått tillsammans och firat nyårsaftnar. Du tyckte inte om raketer utan ville gärna stanna inomhus. Men ändå, den sista gången Göran sköt raketer ramlade han precis bredvid den tända stubinen och du tvekade inte att skynda fram och dra upp honom.

Idag stod jag ensam och såg på när himlen färgades av alla färger och glitter. Tankarna gick till de nära som funnits där i nyårsnatten tidigare år, men som nu är borta. Du Gittan var den sista av dem som försvann.
Sådana stunder känns saknaden stor.

Två år har gått sedan du lämnade oss. Jag tänker ofta på dig och kommer på olika saker som jag skulle vilja fråga om eller diskutera. Du fanns alltid där under hel mitt liv och du har lämnat ett tomrum efter dig.
Du finns alltid i mitt minne.

Idag är det två år sedan du somnade in mamma. Micke o jag tände ljusen på graven till pappa o dig lite efter klockan 13 idag, samma tid som Carina o jag var med dig när du tog ditt sista andetag.
Det är ledsamt att du och pappa inte fick va friska och va med oss alla längre i livet. När jag var liten trodde jag aldrig att mina föräldrar skulle dö. Man förstår inte det förrän det är försent. Tyvärr.

Valborgsmässoafton. Kommer att tänka på de stora brasor ni ordnade i hagen. Så trevliga minnen!
Minns också när du på senare år sjöng med PRO-kören nere vid ån.
Eller den gången när du, jag och Bengt skulle titta på elden i Marieholm.
Du är mycket saknad.

Idag på din födelsedag träffades Jan, Lena och jag för att bl.a. sätta blommor på graven och prata om trevliga minnen. Vi fikade och det blev berättelset om Tjörnarp.
Nu på kvällen har jag tänt ett ljus för dig.
Du finns i mitt hjärta, kära storasyster.

Ännu en jul utan att du är med. Jag saknar våra julfester, inte minst i Håstenslöv med överdådiga julbord , spel, ringdans, tomte, barn och gamla i gemenskap. Men denna julaftonen var jag tillsammans med dina fina barn och deras familjer, med mycket julstämning, spel och fest. Livet går vidare även om det blir allt fler att sakna.

Saknar dig lilla mamma! Så tomt när du och pappa är borta! Hoppas ni har det bra där ni är nu! ❤️

Vi var och tände ljusen på graven i morse. Det är precis ett år sedan du somnade in mamma. Tänk om både pappa o du fått vara friska och fått vara med oss alla. Så annorlunda det varit då!

Idag för ett år sedan slutade ditt liv strax efter kl 13. Jag har saknat dig många gånger. Livet är inte detsamma när inte min kära storasyster gittan finns kvar här bland oss. Jag hoppas du och göran funnit varandra igen. Det är bŕa att du nu slipper de jordiska plågorna, det är en tröst..
Här har jag tänt ljus för dig idag och det ska brinna ljus för dig hela dagen och kvällen.
Och så ska jag tänka extra mycket på dig, minnas allt roligt vi gjort. Som barn i malmö och tjörnarp, som vuxna med våra barn, på kurser, jular, cykelsemestrar... ja det finns ett helt liv med minnen att ösa ur.
För det är ju som så att man finns så länge någon minns, och när ingen längre minns, då är vi alla tillsammams!

Ett halvt år sen du var med oss. Jul, påsk, och födelsedagar har passerat utan dig. Så konstigt och tomt det är. Jag tänker ofta på dig och känner stor saknad.

Idag skulle du fyllt 75 år lilla mamma. Hoppas du och pappa har funnit varandra igen och har det bra där ni nu är. Vi har varit vid er grav och satt blommor och tänt ljus. Det blev så fint.

Två månader sedan nu. Så nära och så länge sen. I morgon ska ditt stoft få vila hos Göran och ditt namn finns där på gravstenen. Sedan är alla ceremonier över. Det är egendomligt, att finnas där och sen vara borta.
Men din plats i mitt hjärta finns kvar så länge jag lever.

Lilla mamma, tack för nu. Inget blir det samma, var är du?

Så är din begravning över. Den var väldigt vacker och stämningsfull. Prästen sade bra saker och läste fina dikter, psalmerna passade bra och musiken var helt underbar. Den speglade vem du var, med ledmotivet ur svansjön, luftig, lätt och med tanke på din förtjusning i balett och speciellt just denna, den stämningsfulla morning has broken och till sist, time to say goodbye. Den var så vacker att hjärtat ville brista och jag minns att du sade för många år sen att den ville du ha på din begravning. Det fick du och det var så underbart vackert.
Det var många som slöt upp och du fick ett överdåd av blommor.
På minnesstunden serverades afternoon Tea, något jag aldrig tidigare varit med om. Det var mycket gott och trevligt och jag tänkte att det skulle verkligen varit till din belåtenhet.
Det blev många samtal vid borden när vi aĺla tillsammans umgicks några timmar och jag hörde flera berättelser om dig som finns i våra minnen, ofta roliga och humoristiska. Dina barn med sina respektive, barnbarn, syskon och syskonbarn, vänner och grannar, släkten från Tyringe och prästen hedrade ditt minne.
Jag är glad att jag haft just dig som storasyster och du finns så länge någon minns. När ingen längre minns, är vi alla åter tillsammans.

Jag har inte träffat Birgitta på jättelänge. Vi växte ju upp Appelgatan i Malmö. Var barndomsvän med Ingrid, så jag träffade Birgitta varje dag. Jag minns när hon träffat Göran och de var ute med hans motorcyckel. Birgitta var så trevlig , rolig och snygg. Sista gången var i hennes lägenhet i Svalöv. Där vi fickade och hade en trevlig stund med Ingrid.
Vila i frid Birgitta.

Svårt att förstå att min moster och gudmor inte finns längre, overkligt. Skriver detta för min lillebror Andreas också, som normalt sett också såklart skulle ha skrivit en minneshälsning till sin moster Gittan.

Det här blivit så tomt efter min syster Birgitta, men många ljusa och glada minnen lever kvar.

Du var min första lek-och skolkamrat när vi skulle börja i ettan. Har många minnen av dig.Vi träffades ända tills ni flyttade.
Vila i ro.

Idag är det en vecka sedan du drog ditt sista andetag. Vi var där omkring dig, dina närmaste, och såg när du gick över till en annan tillvaro, där Göran och alla andra som gått före tog emot dig. Så föreställer jag mig att det är.
Du gick med värdighet och jag tänkte att nu hade du klarat av livets sista stora prövning;att dö.
Jag saknar min kära storasyster men så småningom ska vi träffas igen.

Det var längesefan vi sågs och jag bevarar ett ljust minne av Birgitta från tiden med Herbaliferesor, möten och fester. Du har återgått till ljuset, nu när du lämnat din jordiska boning. Tack för våra möten! Ammie